Utbildningskontor till Gullbergsvass - Ny studie tar upp hur visionen kring Centrala Älvstaden ska förverkligas

Snart presenteras visionen om Centrala Älvstaden. Men hur går man sedan vidare? En ny studie har tittat på hur liknande stadsutvecklingsprojekt i våra grannländer har genomförts och vad man kan ta med sig därifrån till Göteborg.

Skriven av Nicklas Tollesson 2012-04-01 | Hyresanalys

Dela på linkedIn

Mercante Sweden flyttar in i Eklandias nybyggnation om 5 400 kvadratmeter på Transportgatan 37. Eklandia började bygga i höstas utan någon klar hyresgäst.

Mercante Sweden driver butikskedjan "Enklare Liv" som har 29 butiker i Sverige och Norge. Efter att ha utvärderat några olika alternativ har de nu valt den här fastigheten för lagerhållning av butiksleveranserna i Norden.

– Eklandias fastighet stämde väl in på de kriterier vi hade satt upp såsom yteffektivt, läge nära E6 och norr om Göteborgs centrum. Vi är ett av de snabbast växande företagen i Norge och med denna etablering skapar vi bra förutsättningar för ytterligare expansion, säger Sverre Steensen, ägare av Mercante Sweden AB.

Uthyrningen skedde i samarbete med CBRE.

Servistik Logistics – som är verksamma inom bland annat lagerhantering, bygglogistik, produktionsförsörjning och specialtransporter – flyttar i maj in på 4 900 kvadratmeter på Transportgatan 17.

Eklandia köpte fastigheten 2009 av Schenker som är på väg att lämna den.

– Efter en tids letande efter en bra logistikfastighet så känns det bra för vår del att nu kunna fokusera på tillväxt i Göteborgsområdet, säger Jan Elgstrand, vd på Servistik Logistics.

Den här uthyrningen skedde i samarbete med Relier.

Fastigheten, som omfattar 14 000 kvadratmeter är därmed fullt uthyrd.

Newsec har dessutom genomfört ytterligare två uthyrningar för Alecta:

• Förvaltaren Fastighetspartner hyr 305 kvadratmeter i Mektagonen på Mölndalsvägen. Av Mektagonens 35 000 kvadratmeter är nu bara 365 kvadratmeter vakanta.

• Konsultföretaget EQC Group hyr 210 kvadratmeter på Hvitfeldtsgatan 15. Fastigheten, som omfattar 32 500 kvadratmeter, är nu fullt uthyrd. ¶

Förutom gamla Volvo IT tillkom även cirka 120 personer från den nyskapade avdelningen Corporate Process & IT.

Ända sedan flytten till området 2005 har företaget vuxit och utvecklat sin roll inom Volvo, mycket tack vare att de befinner sig mitt i en smältdegel av andra företag.

– När man driver IT- och processfrågor för en koncern som Volvo är det naturligtvis bra att ha ett hälsosamt utbyte och samarbete med andra ledande företag, säger Magnus Carlander, executive vice president på Volvo corporate process & IT. ¶

Fastighetsägaren Vasakronan står i begrepp att modernisera kvarteret, och hotellet är en viktig del i detta.

STF Göteborg City Hotell och Vandrarhem kommer anläggningen att heta, och den ska innehålla ett knappt hundratal rum.

– I Göteborg finns redan ett brett utbud av hotell som erbjuder sina gäster en väldigt hög standard. Genom smarta rumslösningar har STF och vi lyckats få till ett bekvämt och prisvärt alternativ som kommer att locka både STF-medlemmen och den prismedvetna affärsresenären. Det här hotellet fyller ett segment som inte finns på Göteborgs marknad idag, säger Vasakronans Göteborgschef Kristina Pettersson Post.

Hotellet ska stå klart sommaren 2013. ¶

lokalnytt 4/2012

Om det går som planerat kan kommunstyrelsen anta visionen om Centrala Älvstaden i maj eller juni i år. Sedan är det dags att ta nästa steg; hur genomför man visionen?

Fastighetsägarna har tillsammans med CMB – Centre for management of the built environment, en stiftelse knuten till Chalmers – och Centrala Älvstaden låtit undersöka stora stadsutvecklingsprojekt i Malmö (Västra Hamnen), Oslo (Fjordbyen), Köpenhamn (Nordhavnen) och Helsingfors (Busholmen), för att dra nytta av erfarenheterna därifrån.

Även om områdena i de andra nordiska städerna inte är lika stora som Centrala Älvstranden finns det stora likheter; det rör sig mestadels om gamla hamn- och industriområden som moderniseras och förvandlas till blandstäder.

– Man ska inte behöva uppfinna hjulet igen. Det som gjorts bra på andra ställen kan vi överföra till Centrala Älvstaden, säger Lena Hasslöf Gustafsson, näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna i Göteborg.

En viktig faktor i Malmös lyckade omgörning av Västra Hamnen var ett ordentligt startskott som staden gemensamt kunde ställa sig bakom – detta i form av mässan Bo 01 och byggandet av Turning Torso, i dag en av norra Europas mest kända byggnader.


Hur överför vi det till Göteborg?


– Det stod i någon tidning att vi ska bygga ett Turning Torso i Göteborg, men det är inte det vi säger. Det måste inte vara en skyskrapa, men något som markerar starten på det nya, och som staden står bakom. Det kan vara en jättetrevlig park eller en offentlig badplats i centrala Göteborg, säger Lena Hasslöf Gustafsson.

– Det viktiga är att det är ett projekt som gör göteborgarna stolta, det lyckades de åstadkomma i Malmö.

– Något man kan konstatera är att det länge kommer att finnas mark som väntar på att bli exploaterad. Man kanske kunde se till att uppföra tillfälliga studentbostäder där, för att visa att man verkligen tar problematiken med bostadsbristen för studenter på allvar. Ungefär som man gör med dagisplatserna nu när man bygger tillfälliga förskolor på Heden.

Studien drar sex konkreta slutsatser kring hur Centrala Älvstaden bör utvecklas. Den viktigaste av dessa punkter, tycker Lena Hasslöf Gustafsson, är nummer 1: Etablera en bred samsyn i stadens övergripande stadsbyggnadsfrågor, både mellan stadens politiker och tjänstemän och mellan staden och marknadens aktörer.

– Den politiska samsynen är viktig. Det här rör sig om en lång process och det är inte bra om visionen och arbetssättet kring Centrala Älvstaden blir ett politiskt slagträ i varje valrörelse framöver.

– Relationen mellan staden och marknaden har förbättrats på senare tid. Från stadens sida har man tagit till sig ett öppnare arbetssätt. Våra medlemmar upplever en annan öppnare attityd. Vad det handlar om är att när man kommer med förslag måste man kunna diskutera öppet. I stället för att bara få ett ja eller nej, ska man kunna få ett nej och en förklaring som öppnar för vidare diskussion och lösningar.


Det pratas mycket om frustrationen fastighets­ägare känner inför att det tar lång tid att komma till skott, hur ser du på det?


– Det har varit en stor frustration, och mindre fastighetsägare är inte lika uthålliga som de stora. Men, som sagt, det känns som att det har vänt bara det senaste halvåret. Dels beror det på att vi närmar oss tidpunkten då visionen ska presenteras – man känner att det händer någonting – och dels handlar det om att stadsbyggnadskontoret har bytt ut en fjärdedel av sina medarbetare. Det har kommit nya chefer på strategiska positioner, nya yngre människor med ett öppnare arbetssätt.

En slutsats som dras i studien är att förbindelserna över älven är väldigt viktiga; "hur vi använder älven avgör hur vi kommer att lyckas".

– Tillgänglighet är viktigt. En blandstad måste vara öppen för alla – biltrafikanter, cyklister och fotgängare. Vi har inga lösningar på hur det ska se ut, men vi konstaterar att infrastrukturen är en bärande punkt.

Liksom hur projektet ska finansieras – vilket lär bli en hård nöt att knäcka.

Här har man gjort på olika sätt i jämförelseprojekten. I Köpenhamn bygger man ut tunnelbanan, vilket är en förutsättning för att det nya området ska ha bra förbindelser med centrum. Tunnelbanan finansieras genom markförsäljning i Nordhavnen, vilket innebär att det nya området är "ekonomiskt intecknat" i förväg.

I Helsingfors lånar staden till finansieringen, man är övertygad om att investeringarna betalar sig på sikt.

I Oslo ska varje projekt bära sig självt ekonomiskt, skattebetalarna ska inte behöva bidra någonting.

– Problemet med Oslos lösning är i stället att det tar lång tid, konstaterar Lena Hasslöf Gustafsson.

Studien drar slutsatsen att Göteborg bör ta efter Malmö när det gäller blandningen mellan privat och offentligt ägande, och att man bör släppa in en del mindre aktörer.

– Malmö har överhuvudtaget lyckats bra i sitt projekt. En viktig del i detta var att man sålde mark och att man jobbade med "skelettplaner" i stället för alltför detaljerad planering.


Slutligen, hur ser det ut i Centrala Älvstaden om tio år?


– Då har vi passerat det magiska årtalet 2021, då staden fyller 400 år. Jag hoppas verkligen att det inte bara finns stora gropar överallt … Förhoppningsvis är en del infrastruktur på plats, Västlänken är en bit på väg, och vi har en hel del centrala bostäder på plats.


Dela på linkedIn


Prenumerera på Lokalnytts nyhetsbrev


Lokalnytts nyhetsbrev skickas ut en gång per vecka och innehåller artiklar inom kontor, arbetsliv, fastigheter och evenemang.

Prenumerationen är helt gratis och ni kan avbryta den när som helst.

Klicka här för att påbörja er prenumeration