Tweeta

Globalt står logistiksektorn för cirka 20 procent av den totala klimatpåverkan. I Sverige står transporter för ännu mer procentuellt sett, närmare 30 procent, beroende på att vi använder mer förnyelsebar energi inom energisektorn för uppvärmning. Men den största delen rör transport av personer. Varutransporterna står för sex procent av Sveriges klimatpåverkan.

Det mest akuta problemet är beroendet av fossila bränslen och de koldioxidutsläpp som de ger. Genom bättre bränsleförbrukning och avgasrening i motorerna har man förbättrat utsläppen av direkt hälsofarliga ämnen som partiklar och marknära ozon. Effektiviseringar har också skapat bilar som drar mindre bränsle. Men problemet med klimatpåverkan är att de effektiviseringar i koldioxidutsläpp som görs äts upp av det ökade behovet av logistik och transporter.

Hållbarhetsutvecklaren Karin Strömqvist Bååthe, som arbetar på hållbarhetskonsulten U&We där man har både affären och planeten i centrum, tycker att logistikföretagen har oförtjänt dåligt rykte. Hon menar att det pratas mycket om nyttan med kollektivtrafiken och man kan säga att speditionsföretagen är godsets kollektivtrafik. De samordnar godstransporter som annars hade gjorts var för sig.

En förutsättning för ett modernt samhälle

– Hela sektorn är en förutsättning för ett modernt samhälle. Alternativet är att gå tillbaka till stenåldern och odla vår egen mat. Lösningen ligger inte i att frakta allt med tåg.

- Vid till exempel en hjärttransplantation tar frakten av hjärtat med ett godståg alldeles för lång tid och då är det bättre att använda flyg, men man ska flyga rätt saker. Det handlar om optimering av transportsätt och samverkan mellan de olika transportslagen.

Hon påpekar att majoriteten av transporterna går inom en zon på några kilometer, vilket inte gör det realistiskt att försöka få alla att använda tåg och båt. I stället tycker hon att man borde kunna satsa mer på cykelbud och transporter med tunnelbana.

Miljöutvecklingen inom logistik drivs delvis på av politiskt uppsatta mål och globala regelverk. Till exempel har vissa länder infört en koldioxidskatt. Men även de stora transportbolagen inser att oljan är en ändlig resurs och med fler och fler som vill nyttja den kommer priset att gå upp. För dem handlar det om att hitta mer lönsamma och långsiktiga alternativ.

En komplicerad process

Men att bli oberoende av fossila bränslen är en komplicerad process och frågan är vem som ska ta de första investeringarna. Är det de som tillverkar fordonen, bränsletillverkarna eller de som bygger vägar och infrastruktur? Till exempel har bränsletillverkare skapat RME, rapsmetylester, men det är ännu få bilar som kan köra enbart på det.

Karin Strömqvist Bååthe förklarar att det är viktigt att sätta transporter och logistik, som även innefattar planering, IT-lösningar och lagerhållning, i ett perspektiv. Man måste ha en helhetssyn och se hela kretsloppet. Närodlat är inte alltid bäst för miljön.

Att driva upp tomater i växthus som värms av kolkraft är värre än att transportera solmogna tomater från Spanien. Vid utvecklingen av batterier till elbilar måste man ha i åtanke att ändliga metaller används och att det gäller att batterier och hälsovådliga ämnen återvinns på rätt sätt.

Logistik- och transportbranschen är egentligen inte är ett miljöproblem i sig, problemet är effekterna som den orsakar. Det som krävs är nya system. Genom att använda förnyelsebara resurser som sol, vind och vatten skulle logistiken kunna bli helt klimatneutral. Och att komma dit är bara en tidsfråga. 2030 ska Sverige vara fossiloberoende, enligt politiskt uppsatta mål.

Hon tror inte att det finns en enda ersättare till oljan, utan flera olika typer av bränslen för olika användningsområden på olika platser i världen beroende på förutsättningar. Lager kan på vissa platser drivas med solenergi och där det odlas sockerrör kan etanol bli en viktig bränslekälla.

"Helt klimatneutral"

Karin Strömqvist Bååthe tittar 50 år framåt i kristallkulan.

– Då ses det nog som väldigt skumt att vi eldade upp oljan så ineffektivt som vi gjorde. Men då kommer det att finnas flera klimatsmarta alternativ och motorerna kommer att vara mycket effektivare och inte kräva lika mycket bränsle. Jag tror att logistikbranschen kommer att vara helt klimatneutral då.

Utvecklingen handlar mycket om elbilar och hon ser framtidens vägar som en gammaldags, eldriven bilbana. På motorvägarna ska bilarna få el från vägen, men inte från ett spår som på bilbanorna utan från ett magnetiskt fält. På så sätt räcker batterierna längre. Även om batterierna blir bättre och bättre är räckvidden fortfarande ett problem. Och hon har fler idéer.

– Solen är en flödande resurs och en bil borde kunna gå enbart på solenergi. Tänk att hela lacken är en solfångare. Det har jag tänkt på. Jag tycker också att en lösning för att ta tillvara på andra bilars energi borde uppfinnas. Om man till exempel stannar vid ett rödljus och en bil kör förbi ska ens batteri kunna laddas med den bilens energi, säger hon och fortsätter.

– Det bästa hade ju varit att kunna göra som i Star Trek där man beamar iväg saker. Och vi är nästan där. Med internet, e-post, sms och e-fakturor skickas saker virtuellt som tidigare varit tvunget att transporteras.

Tweeta