Malmös nya stadsdelar - resultatet av en kris

Framgång föder framgång och de nya stadsdelarna ploppar upp som svampar ur marken. Nyckeln till Malmös vinnande koncept är högskolan.
– Utvecklingen började med en djup kris och ur den föddes en vision om en framtid, säger Göran Rosberg på Malmö stad.

Skriven av Therese Aronsson 2012-01-01 | Näringsliv

Dela på linkedIn Skicka till e-post

Artikelbild

"Utvecklingen i Malmö har gått väldigt fort och blivit bra. Högskolan har varit den stora drivkraften", säger Göran Rosberg. Till vänster planer för Hyllie Allé, till höger Hyllie centrum.
Bild: David Wiberg


Allt fler stadsdelar utvecklas och fylls med liv. Från att ha varit industriområden eller stora åkrar planeras nu bostäder, kontor, handel och service, som blomsterknoppar redo att slå ut. I Västra Hamnen växer de gröna stadsdelarna Masthusen och Varvsstaden fram, som båda ska miljöcertifieras enligt Breeam Community.

Industriområdet i Norra Sorgenfri ska få en kulturell prägel och Hyllie ska ges en internationell touch i och med sin närhet till flygplatserna och kontinenten. Vilken prägel Jernhusens projekt i Nyhamnen ska få är inte klart, men den nya stadsdelen längs Carlsgatan kallas i dag för Malmös Manhattan eftersom det planeras höga byggnader.

Men vad beror den här utvecklingen på? Göran Rosberg, informationschef på stadsbyggnadskontoret i Malmö, går tillbaka 20 år i tiden för att hitta svaren. Dagens framgång startade i den djupa kris som Malmö hade i början av 90-talet. Mellan 1991 och 1993 försvann 27 000 jobb i staden. Året efter kom Ilmar Reepalu till makten och enligt Göran Rosberg förändrade det allt.

Artikelbild


Bild: David Wiberg


Ilmar Reepalu startade ett visionsarbete för staden som pågick i ett år. Resultatet blev insikten att det behövdes ett universitet eller en högskola för att lyfta Malmö. Det skulle locka ungdomar till staden, men även vara en grund för att företag skulle vilja etablera sig här.

– De tre starkaste motiven för högskolan är att det fanns en stor andel utlandsfödda som man ville erbjuda vidareutbildning, att en stadsintegrerad högskola skulle berika stadslivet och synergieffekten som skulle skapas med företag, säger Göran Rosberg.

Ilmar Reepalu tog med sig önskan till regeringen och i dag läser 20 000 studenter på Malmö Högskola, som öppnade 2005. Högskolan placerades mycket strategiskt mitt i centrum, på Universitetsholmen mellan city och Västra Hamnen, för att skapa liv i staden och närhet till näringslivet. Inte helt ologiskt har Västra Hamnen i dag en IT- och kunskapsprofil.

– Det har gått väldigt fort och blivit bra. Högskolan har varit den stora drivkraften i det långsiktiga perspektivet. Tidigare var Lund den populäraste staden för studenterna, nu är det Malmö som gäller, säger Göran Rosberg.

Öresundsbron en nödvändig del


Öresundsbron, som stod klar 2000, var också en nödvändig del i Malmös utveckling. Sedan Skåne länkades samman med Själland har 30 000 danskar flyttat till Malmö och är i dag den största invandrargruppen i staden. I och med bron blev Malmö en del i en region med 3,7 miljoner invånare.

Regionen har skapat möjlighet till samarbetet CMP, Copenhagen Malmö Port, där Malmö som hamnstad har upptäckts. Det har lockat hit storföretag som Toyota, Mercedes och Vesta. För Hyllie kommer Ikeas globala kontor att ge spin off-effekter, som får både nationella och internationella företag att söka sig dit.

En annan viktig del var bomässan Bo 01. Det började med en satsning på diversifierat bostadsbyggande. För 260 miljoner kronor köpte kommunen stora delar av Västra Hamnen, som då var ett industriområde. Hållbarhetstänkande blev aktuellt i den vevan, i slutet av 90-talet, och man satsade på att bygga en hållbar stadsdel att visa upp på Bo 01.

– Det var genialt av Ilmar Reepalu. Det blev som en katalysator för hela utvecklingen i Västra Hamnen. Bostadsmässan fick byggarna att vilja vara med, trots att man inte visste hur området skulle utvecklas i längden. I dag är Västra Hamnen en förebild för hållbarhet i hela världen. Vi har till och med varit på världsutställningen i Shanghai för att berätta om vårt arbete med att göra ett industriområde till ett hållbart bostadsområde, säger Göran Rosberg.

Sedan Bo 01 har det varje år kommit cirka 10 000 fackbesökare till klimatarenorna. Norge, Tyskland, Holland, Kina, Japan, Kanada och Italien är de länder som toppar besökslistan. Varvsstaden och Masthusen fortsätter på den hållbara stadsutvecklingen i Västra Hamnen.

– Malmö har i dag bra förutsättningar ekonomiskt, demografiskt och utvecklingsmässigt. Det är självgenererande faktorer. Framgång föder framgång.

Hälften är under 38 år


Enligt Göran Rosberg finns det på grund av de här faktorerna i dag en framtidstro i staden. Hälften av dem som bor i Malmö är under 38 år och det är en multietnisk befolkning där var fjärde har utländsk bakgrund, vilket innebär en stor potential för staden.

– Malmö ses i dag som en cool och häftig stad. Här finns många jobb inom kultur, spel, marknadsföring och reklam.

Om 20 år beräknas antalet Malmöbor ha ökat med 100 000. Det är ont om bostäder och behovet av nyproduktion är stort. Det är bakgrunden till att allt fler stadsdelar nu fylls med liv.

– Vi diskuterar hela tiden framtiden. Det vi har gjort är en bedrift, att lyfta oss från botten, även om det var nödvändigt. Men det svåra är att ta nästa steg. Hur skapar man samma utvecklingskraft? När det kommer till hållbar stadsutveckling, som vi var bland de första att arbeta med, är det svårt att upprätthålla vår interationella position. Nu är det många som börjar springa om oss.

Göran Rosberg nämner projekt som Norra Hamnen, ESS i Lund och en bro över Stora bält som ger närhet till Hamburg, som faktorer han tror kommer att ha stor betydelse för utvecklingen.

– Vi måste fundera på hur vi ska utnyttja Öresundsregionen från både stadens, regionens och landets håll. Men framförallt på hur vi utnyttjar den kommade kontexten – den nya Hansavierteln – som kommer att ha ett befolkningsunderlag på cirka tio miljoner. Vad gör lilla Malmö då?


Dela på linkedIn Skicka till e-post


Prenumerera på Lokalnytts nyhetsbrev


Lokalnytts nyhetsbrev skickas ut en gång per vecka och innehåller artiklar inom kontor, arbetsliv, fastigheter och evenemang.

Prenumerationen är helt gratis och ni kan avbryta den när som helst.

Klicka här för att påbörja er prenumeration