Så kan kollektivtrafiken i Göteborg byggas ut

Stombuss 2.0, snabbspårväg, högbana och linbana. Planerna för kollektivtrafiken i Göteborg är många och högtflygande. Jörn Engström på Västra Götalandsregionen ger oss en genomgång av idéerna för stadens framtida kollektivtrafik.

Skriven av Maria Olsson Äärlaht 2016-06-22 | Utveckling

Dela på linkedIn Skicka till e-post

Artikelbild

Vissa sträckor vill man trafikera med snabbare spårvagnslinjer.
Bild: Västra Götalandsregionen


Under 2,5 års tid har Västra Götalandsregionen och Västtrafik tillsammans med kommunerna Mölndal, Partille och Göteborg arbetat fram en målbild för år 2035 för kollektivtrafiken i kommunerna. Förslaget innefattar inte hela de tre kommunerna, men sträcker sig in i alla.

– Bakgrunden är att det finns höga ambitioner från alla parter att vi ska kunna bli fler i Göteborgsområdet, man vill att fler ska bo här och att fler ska etablera verksamheter, säger Jörn Engström, projektledare för att ta fram målbilden och utredningsledare på Västra Götalandsregionen.

Ute på remiss


Det finns också höga ambitioner kring att man i högre utsträckning ska välja att resa hållbart, att en så hög andel som möjligt av alla resor ska ske med gång-, cykel- eller kollektivtrafik.

– Om alla de ambitionerna och målen infrias skulle vi kunna vara 200 000 till i Göteborgsområdet om cirka 20 år och ha ett kollektivtrafikresande som skulle kunna vara 75 procent större än i dag, säger Jörn Engström.

Det har gjorts många analyser och utredningar kring ­frågan och förslaget är nu ute på remiss och kan tas del av och tyckas till om fram till 10 juni på www.nextstop2035.se. Under hösten genomfördes en omfattande medborgar­dialog som har inneburit värdefullt material för arbetet.

I förslaget finns bland annat tankar om vad man kallar för stombuss 2.0, en buss med egen infrastruktur och modern utformning.

– Tänk tunnelbana kör buss, det här är ingen mjölkpallsbuss som tuffar fram, utan ska vara något som kan ta en fram snabbare än bilen.

Framkomligheten och kapaciteten i spårvagns- och stombussnätet ska få en högre kvalitet, det ska finnas plats för fler och vara mer pålitligt. Några stråk kommer att prioriteras för att få bättre framkomlighet, exempelvis spårväg från Haga till Polhemsplatsen genom allén.

Förslag på tre linbanelänkar


Stomnätet ska sedan kompletteras med ett snabbnät. Även snabbussen ska få egen bussgata på eller intill trafikleder. Ett annat alternativ är att placera bussarna på en högbana, vad som passar bäst för respektive stråk kommer att tas fram tillsammans med Trafikverket. En viktig del är att skapa tvärlänkar för att inte Brunnsparken och Centralstationen ska vara lika högt belastade.
Artikelbild

Ett alternativ är att placera kollektivtrafiken på högbana för att den inte ska påverka biltrafiken.
Bild: Västra Götalandsregionen



– I dag har vi ett kollektivtrafiksystem som ser ut som ekrarna på ett cykelhjul med ett nav vid Brunns­parken och Centralstationen. Kan man koppla ihop olika ytterområden med tvärlänkar kan det bli mycket bättre för många resande, säger Jörn Engström.

Nya tvärlänkar blir exempelvis Mölndal till Frölunda och Bohus-Angered-Partille.
Artikelbild

Jörn Engström.
Bild: Västra Götalandsregionen


Ett annat nytt kollektivtrafikslag är linbanan som Jörn Engström menar är ett intressant sätt att överbrygga barriärer och skapa fler tvärlänkar. I målbilden finns förslag på tre linebanelänkar för sträckorna Järntorget-Wieselgrensplatsen, Backa-Kortedala och Svingeln-Brunnsbo. Med en turtäthet på 45 sekunder och vagnkorgar med plats för upp till 25 personer blir linjen motsvarande en spårvagnslinje.

– Så vi pratar verkligen hög tillgänglighet, vagnkorgarna kommer att avgå 19 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, säger Jörn Engström.

Den första linjen mellan Järntorget och Wieselgrensplatsen hoppas man kunna förverkliga inom fem år. Näst på tur kommer troligtvis länken mellan Kortedala och Backa.

– Det blir en tvärlänk som skapar resmöjligheter som inte går att jämföra med i dag, ska du den sträckan i dagsläget får du antingen åka upp via Angeredsbron eller ner till Brunnsparken och upp igen, så du går från 45 till tio minuters restid, säger Jörn Engström.

I förslaget framgår även allmänna tankar om turtäthet, avstånd till hållplats, kvalitet och pålitlighet. Allt för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. Samtidigt som kollektivtrafiken skulle kunna öka med 75 procent vill man också att gång- och cykeltrafiken ska öka.

Ett realistiskt alternativ


– Ska vi utveckla stadstrafiken är det inte bara bra för göteborgarna, utan alla som pendlar till och från staden och som byter i centrala Göteborg, säger Jörn Engström.

– Tanken är att kollektivtrafiken ska vara så pass mycket bättre att den blir ett realistiskt alternativ till bilen för fler än vad den är i dag.

Man har även sett det hela ur ett stadsmiljöperspektiv, då kollektivtrafiken inte bara påverkar de som färdas med den utan också de som vistas i dess närhet.

– Det handlar exempelvis om barriäreffekter och trygghet, förklarar Jörn Engström.

Om alla åtgärder lyckas räknar man med att i snitt minska restiderna i kollektivtrafiken med 20–25 procent. Man kan få plats med 75 procent fler resenärer och behöver bygga infrastruktur för kring 25–30 ­miljarder.


Dela på linkedIn Skicka till e-post


Prenumerera på Lokalnytts nyhetsbrev


Lokalnytts nyhetsbrev skickas ut en gång per vecka och innehåller artiklar inom kontor, arbetsliv, fastigheter och evenemang.

Prenumerationen är helt gratis och ni kan avbryta den när som helst.

Klicka här för att påbörja er prenumeration