"I Norra Djurgårdsstaden mår människor bättre"

Med tuffa krav och en gemensam vision ska nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden bli klimatpositiv. – Vi hoppas kunna bli en förebild för kommande projekt, säger Christina Salmhofer, miljösamordnare för Norra Djurgårdsstaden.

Skriven av Therese Aronsson 2012-10-01 | Utveckling

Dela på linkedIn Skicka till e-post

Artikelbild

"Det finns energikrav på max 55 kilowattimmar per kvadratmeter för bostadshus och 45 för kommersiella fastigheter. Det är tuffa krav", säger Christina Salmhofer.
Bild: Stockholms stad och Rosenbergs arkitekter


Växthusgasutsläppen i Norra Djurgårdsstaden ska vara mindre än noll och man ska generera mer energi än vad man gör av med i stadsdelen. Men det ska också bli ett trevligt område att bo och arbeta i. För att lyckas med det ställs det höga krav på byggherrarna inom energi, transport, buller, avfallshantering, utomhusmiljö och miljöanpassade byggen. Till exempel finns det energikrav på max 55 kilowattimmar/kvadratmeter för bostadshus och 45 för kommersiella fastigheter.

– Det är tuffa krav. Vi för en tät dialog med byggherrarna och erbjuder dem att delta i kompetensseminarier där de kan lära sig mer om sakfrågor och goda exempel, säger miljösamordnaren Christina Salmhofer.

Norra Djurgårdsstaden grundas i en stark politisk vilja att profilera Stockholms stad inom miljö och miljöteknik. Först började arbetet med Hammarby Sjöstad, som har en hög miljöprofil. Utifrån erfarenheterna från Hammarby Sjöstad beslutade stadens politiker om att skapa ytterligare tre stadsdelar med miljöinriktning; Norra Djurgårdsstaden, Järva och Liljeholmen.

– Målsättningen är att blir bättre än Hammarby Sjöstad.

Norra Djurgårdsstaden har varken krävt eller rekommenderat någon miljöcertifiering av fastigheterna och det finns inget beslut om att stadsdelen ska certifieras. Representanter för Norra Djurgårdsstaden sitter just nu i styrgruppen i ett projekt som arbetar med att ta fram en ny hållbarhetscertifiering av stadsdelar som är mer anpassad efter svenska förhållanden.

– Vi i Stockholm har utvecklat ett eget hållbarhetsprogram för Norra Djurgårdsstaden med mål och krav som vi kan verifiera och följa upp. Vi har för lite erfarenhet av de internationella miljöcertifieringssystem som finns för stadsdelar och ser dessutom att det finns utvecklingsbehov för att systemen bättre ska kunna passa för svenska förhållanden, säger Christina Salmhofer.
Artikelbild

Christina Salmhofer.
Bild: Lennart Johansson, Stockholms stad



Fossilbränslefri år 2030


Målsättningen är att stadsdelen ska vara fossilbränslefri år 2030, vilket är 20 år före hela Stockholms stad. I Norra Djurgårdsstaden arbetar man tillsammans med Clinton Climate Initiative för att skapa en klimatpositiv stadsdel. För att nå dit arbetar man främst med att hitta effektivare resursanvändning och förnyelsebara energikällor.

– Den stora utmaningen är transportsidan, som är baserad på fossila bränslen. Här handlar det om att förändra beteenden snarare än att utveckla ny teknik. Vi bygger bra cykel- och gångvägar, få parkeringsplatser, uppmanar till att använda elbilar och gör det lätt att åka kollektivt.

Plusenergihus finns i dag främst på villanivå. När det kommer till kontorsfastigheter och flerbostadshus blir det svårare. Där behöver tekniken komma längre.

– Man har kommit nära noll med befintlig teknik. Så vi är nästan där. Bygg- och fastighetsbranschen vill ofta förlita sig på beprövade tekniker och går framåt med små steg.

Projektet väcker också många frågor. Som till exempel om man kan tillgodoräkna sig andelar i en vindkraftspark i Jämtland i ett plusenergihus? Hur isolerad ska byggnaden vara, vad är kostnaden och vad är miljö­nyttan? Ska det satsas på lokala system i stadsdelen eller centrala system i Stockholms stad? Frågor som Christina Salmhofer och hennes kollegor arbetar aktivt med.

Vad innebär miljöarbetet för dem som ska bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden?


– Människorna mår bättre. Tittar man på transporterna så får vi bort många bilar från området. Det kommer att märkas att folk går och cyklar i stället, det blir en mer levande stadsmiljö. Här finns det krav på blandad bebyggelse för att människor som vistas här ska känna sig trygga dygnet runt. Vi har tuffa krav på grönytor i till exempel torg och parker, men även gröna tak på byggnaderna för att kunna ta hand om regnvatten. Miljöarbetet kommer att visualiseras i olika konstverk i området för att skapa en medvetenhet. Det blir en stadsdel att mötas och umgås i, som dessutom har ett bättre mikroklimat. Det är klart att människor mår bättre då, säger hon.

***************************
Lokalnytt.se är Sveriges ledande sajt för företag som söker nya lokaler, vare sig det är kontor, lager eller butikslokal. Varje vecka är flera tusen personer inne på sajten och söker efter sin nästa lokal och läser artiklar om den kommersiella hyresmarknaden.

Besök även vårt G+ konto -> Lokalnytt - lediga lokaler

Hos oss kan du hitta lokaler i Stockholm


Dela på linkedIn Skicka till e-post


Prenumerera på Lokalnytts nyhetsbrev


Lokalnytts nyhetsbrev skickas ut en gång per vecka och innehåller artiklar inom kontor, arbetsliv, fastigheter och evenemang.

Prenumerationen är helt gratis och ni kan avbryta den när som helst.

Klicka här för att påbörja er prenumeration