Martin Widmark vill få barn att läsa mer

Just nu driver han ett projekt för att öka barn och ungdomars läsförståelse. Sedan ska han sprida svensk barnkultur i världen. Martin Widmark är Sveriges allra mest utlånade författare och skaparen av succéböckerna LasseMajas detektivbyrå.

Skriven av Sofia Grymer 2013-11-08 | Porträtt

Dela på linkedIn Skicka till e-post

Artikelbild

Prata om böcker. "Vill man att barns läsförståelse ska bli bättre måste man prata med barnet om det som barnet har läst. Samtalet kan fördjupa förståelsen för det barnet har läst", förklarar författaren Martin Widmark.
Bild: Ulrica Zwenger


På Bokmässan i Göteborg har böckerna om LasseMajas detektivbyrå lika stor exponering som Pippi Långstrump. Om inte större. Besökarna flockas vid hyllorna – barn, föräldrar, mor- och farföräldrar. I flera år i rad har Martin Widmarks böcker varit de mest utlånade i folk- och skolbiblioteken med nära en och en halv miljon utlån varje år. I september släpptes Cykelmysteriet på Bonnier Carlsens förlag, den 22:a boken i ordningen om de två mysterielösarna Lasse och Maja i den lilla staden Valleby.

– Jag vet att varenda kotte läser LasseMaja, och när man ser så många läsare framför sig blir det extra roligt att skriva, svarar Martin Widmark på frågan om vad som driver honom att fortsätta skriva bok efter bok i serien.

Samhälls- och demokratiproblem


Men samtidigt är detta inte helt sant. Varenda kotte läser inte böckerna om LasseMajas detektivbyrå. Och det är något som Martin Widmark är smärtsamt medveten om, och till och med anser vara ett stort samhälls- och demokratiproblem. Och det handlar inte om att han är girig utan snarare om att barn och ungdomar i dag läser alldeles för lite böcker överhuvudtaget, och framförallt förstår de inte tillräckligt av det de läser när de gör det. Den senaste internationella Pisa-mätningen, som bland annat mäter 15-åringars läsförståelse, visar att var femte elev i Sverige går ut grundskolan med otillräcklig läsförståelse.
Artikelbild

En läsande klass. Läsförståelsen bland unga sjunker i Sverige och Martin Widmark har dragit igång projektet En läsande klass med syftet att ta fram en studieplan i läsförståelse för alla låg- och mellanstadiebarn.


– Läsförståelse handlar om förmågan att kunna läsa mellan raderna och till exempel förstå att något som hänt en person i ett tidigare kapitel kan påverka personen längre fram i berättelsen utan att författaren behöver förklara varför. Att 20 procent av eleverna i nian inte har en bra läsförståelse innebär enligt mig att vi bryter mot FN:s barnkonvention, säger Martin Widmark, som själv är utbildad mellanstadielärare.

Ansvaret för att göra något åt den sjunkande läsförståelsen har skolan anser Martin Widmark och därför har han dragit igång projektet En läsande klass med syftet att ta fram en studieplan i läsförståelse för alla låg- och mellanstadiebarn.

Studieplan för lässtrategier


– När jag är ute i skolor på författarbesök ser jag skillnaden mellan klasser där man jobbar med läsförståelse och där man inte gör det. Så jag började fundera på varför inte alla skolor jobbar med detta.
"När du går med en unge till lekparken så är det naturligt för dig som vuxen att tänka på ditt språk. Jag tänker på samma sätt när jag skriver."
Nu är fem pedagoger anställda i projektet för att ta fram olika verktyg för att underlätta för lärare att jobba med lässtrategier i sin undervisning. I april nästa år ska studieplanen vara klar.

– Vill man att barns läsförståelse ska bli bättre måste man prata med barnet om det som barnet har läst. Be barnet att sammanfatta berättelsen, att gissa vad som kommer att hända i nästa kapitel och fråga barnet om det har varit med om något liknande själv. Samtalet kan fördjupa förståelsen för det barnet har läst, förklarar Martin Widmark.

Själv tänker han mycket på läsförståelsen när han skriver sina egna böcker och tror det är en bakomliggande orsak till att de har nått en så stor läsekrets. Att det handlar om att texterna är tillgängliga, att historierna är kluriga och utmanar läsarens intellekt samtidigt som han använder sig av ett ganska enkelt språk.

– När du går med en unge till lekparken så är det naturligt för dig som vuxen att tänka på ditt språk. Jag tänker på samma sätt när jag skriver.

Martin Widmark har skrivit närmare 70 böcker om sina olika figurer Rakel, David och Larissa, Tyko Flores, vikingapojken Halvdan, monsteragenten Nelly Rapp och detektiverna Lasse och Maja, för att nämna några. Och tröttnar på sina figurer gör han inte.

– Ju fler böcker jag skriver desto fler bra människor, illustratörer och dramaturger, får jag jobba med. Just nu sitter jag och skriver på Fängelsemysteriet som är den 25:e boken om Lasse och Maja och du kan ju tänka dig vad många kändisar från Valleby som sitter i fängelset och kan dyka upp i den. Det blir faktiskt bara roligare och roligare.

Utgivna på 30 språk


Martin Widmarks författarbana började med att han berättade historier för sin fyraårige son om hur man fångade farliga djur. Sedan skrev han ner historierna och skickade in till Bonnier, som bad honom att skriva deckare för barn. I dag är hans böcker utgivna på 30 olika språk och har sålt i över 2,5 miljoner exemplar bara i Sverige. Böckerna har blivit film, julkalender, teater och snart operamusikal. Nästa år kommer LasseMajas detektivbyrå ut i USA för första gången. Men allt det är något han försöker att inte tänka så mycket på, och det är heller inget som hade förändrat något om han hade kunnat förutse framgången.
Artikelbild

Lassemajas Detektivbyrå. Cykelmysteriet är den 22:a boken i ordningen om de två mysterielösarna Lasse och Maja i den lilla staden Valleby. Böckerna illustreras av Helena Willis (på bilden).
Bild: Ulrica Zwenger


– En före detta chef på Bonnier lärde mig att de människorna du träffar på vägen upp, de träffar du på vägen ner.

Istället använder han sin framgång till att jobba med saker han brinner för. Som det där med att barn- och ungdomslitteratur generellt värderas lägre än vuxenlitteratur.

– Ja, det ska det bli ändring på. Jag skriver för barn och det är jag stolt över och jag har ganska långt gångna planer på att försöka ändra på den värderingen.

Han vill inte helt berätta vad planerna går ut på än, men det handlar delvis om att få barn- och ungdomsboksförfattare att kliva fram ur anonymiteten, till exempel genom att sätta ett fotografi på sig själv på boken. Något som är relativt ovanligt bland barn- och ungdomsboksförfattare i dag.

– Vi måste visa att vi finns och gör vi det är det också lättare för barnen att förstå att boken har en avsändare som har gjort olika val när den skrivit och kanske har uttryckt sig dåligt till och med.

Martin Widmarks framtidsdrömmar handlar om att barn och ungdomar lär sig läsa igen. Annars har han inte så många drömmar påstår han. Istället försöker han se till att det blir som han vill. En sådan sak är att försöka få ut svensk barnkultur i världen.

– Jag reser mycket och möts ofta av en respekt för den svenska barn- och ungdomskulturen. Jag har en idé om en tredagarskonferens för och med barn med workshops där vi ritar, musicerar, lagar mat och skriver deckare tillsammans. Det är ett projekt jag gärna rullar ut.


Dela på linkedIn Skicka till e-post


Prenumerera på Lokalnytts nyhetsbrev


Lokalnytts nyhetsbrev skickas ut en gång per vecka och innehåller artiklar inom kontor, arbetsliv, fastigheter och evenemang.

Prenumerationen är helt gratis och ni kan avbryta den när som helst.

Klicka här för att påbörja er prenumeration