Tweeta

På några få år har medvetandet kring miljöfrågor i fastighetsbranschen ökat enormt. Sweden Green Building Council har en stor del i detta.
– Vi startade 2009 och har sedan dess utbildat branschen i vad som är hållbara byggnader och hur de görs hållbara. Det handlar både om att utbilda i vad lagarna säger, hur man mäter och hur man effektiviserar byggnaderna. I början handlade det om energi, sedan har det spridit sig och handlar nu också om till exempel ventilation, dagsljus, kemiska ämnen och innemiljöer, säger Bengt Wånggren.

En annan del är miljöcertifieringar av fastigheter. SGBC hanterar EU:s Green Building, det svenska Miljö­byggnad – och sedan några veckor också den del av brittiska Breeam som handlar om nyproduktioner.

Leed-certifiering

– Det är alltså till oss man vänder sig nu om man vill få en ny byggnad Breeamcertifierad i Sverige. Vi hanterar dock inte de andra delarna av Breeam, Communities och In Use. Inte än i alla fall, men vi för diskussioner med brittiska BRE om de här systemen.


Amerikanska Leed kommer dock inte att hanteras från Sverige under en överskådlig framtid.
– Nej, US Green Building Council vill själva certifiera Leed utanför USA. Fast vi jobbar en del med Leed ändå, till exempel med anpassningar av Leed till svenska förhållanden, det som kallas ACP (Alternative Compliance Paths).

I nuläget är drygt 400 svenska byggnader certifierade enligt något av de fyra systemen, medan nästan 1 500 är registrerade för certifiering – de är alltså i processen på väg mot en certifiering.

– Vad som har hänt de senaste åren är att branschen har gått från att prata om att man kanske får mer betalt för en certifierad fastighet till att det är en självklarhet att man får mer betalt för en fastighet som är certifierad, säger Bengt Wånggren och exemplifierar med fastigheten Torsplan i Stockholm som NCC Property Development nyligen sålde till norska KLP Fastigheter för 1,6 miljarder kronor.
– Jag kom precis från ett möte med NCC och de menade att certifieringen hade stor betydelse i försäljningen. 30–40 procent av de intresserade budgivarna hade inte varit intresserade om fastigheten inte hade varit certifierad.

Är det fortfarande investerarna och utvecklarna som driver certifieringsfrågan?

– Hyresgästerna är fortfarande inte med till 100 procent även om många större absolut är med på banan. I Torsplan är Axfood en stor hyresgäst, de ville ha både huvudkontor och en större butik i en miljöprofilerad fastighet, säger Bengt Wånggren, som tycker att miljömedvetenheten kan liknas vid en lök:
"Det gäller att inse att det gröna i längden är bäst"

– Längst in i mitten finns vi som sköter om de här frågorna, utvecklarna och fastighetsägarna. I de innersta skalen finns investerarna. Längre ut på löken, i de yttersta skalen hittar vi slutkunderna, alltså hyresgästerna och i förlängningen hyresgästernas kunder, i Axfoods fall den vanliga människan som köper potatis. Vi håller på att ta fram marknadsföringsmaterial som ska riktas mot slutkunderna.

Hur får man slutkunderna att tänka grönt?

– Det gäller att inse att det gröna i längden är bäst, både för dig själv just nu och för dina barnbarn i framtiden. Väljer du certifierade fastigheter vet du att du får en bra innemiljö på jobbet och att dina barn leker på ett dagisgolv som inte innehåller farliga ämnen, sådant som är viktigt för dig själv i dag. Väljer du certifierade fastigheter vet du att de är byggda på ett sätt som är skonsamt mot den yttre miljön, i förlängningen så att också dina barnbarn ska kunna plocka bär i skogen.

– Jag tror att människor mer och mer känner att de både vill och måste göra rätt för sig när det gäller de här frågorna.

– Man inser att det inte är hållbart att fortsätta leva som vi har gjort. Det är som att sitta på en restaurang och äta och dricka gott och sedan ta en springnota. Men någon måste betala och här blir det barnbarnen som får betala i framtiden.


Vilka gröna frågor kommer det att fokuseras på i framtiden?

– Energifrågan kommer alltid att vara viktig. Vi är en bit på väg med driften, det finns fastigheter som är nollenergi- eller plusenergihus. Nästa steg är att titta på hållbarhet och carbon footprint ur en byggnads livscykelperspektiv. Då måste man få in byggdelen i det hela, och bygga med material som har så lite påverkan på miljön som möjligt.

– Det kommer också att diskuteras mer kring helhetstänk när det gäller hållbara städer. Då handlar det om allt från byggnader och infrastruktur till el, transporter, avlopp och avfall och så vidare.

Tweeta